just nu sitter jag på tåget, rätt så förstörd. Aldrig någonsin känns såhär jobbigt att åka. Tårarn ha runnit på mig, nonstop sen dess vi åt frukost tills ja satt mig på tåget. De känns så fruktansvärt jobbigt.

---

Idag är det i alla fall sju månader sedan jag och robin träffades för första gången, då vi hörde klicket högt så alla tystnade. De är helt sjukt hur snabbt tiden går egentligen. Alldeles nyss var de ju sommar, gatufesten. Ja allt dedär och nu har de gått längre än ett halvår. Kan inte fatta de. Lika nykär är man för de, ne nu ska jag he på en film så man är hemma snart. kiss n' hugs. / MK