ni ha knäckt mig båda två.

att krossas i flera bitar på en sekund.
de tog en sekund för dig att krossa mig.
att knäcka mig. De rasade, allt i hop.
De bara föll ihop. Du, du bara stod där
och log. Din falska leende och kände
dig lycklig medan jag stod där. Såg
dig och kände mig äcklad. Du har
förstört mig. Jag fick de bekräftat
då, när ni sa de till mig. Att jag inte
var den jag trodde jag var för dig.

jag minns som igår när du gav mig breven, breven som betydde allt för mig.
breven jag ramade in och där kärleken ifrån dig beskrevs. Där du gav mig ett
löfte om att vi alltid skulle vara bästa vänner. Nu när jag är hos dig, läser jag
mina brev varje kväll innan jag ska sova och varenda gång jag läser dem.
Inbilla jag mig att jag fortfarande var fem år och att du och jag fortfarande
var bäsa vänner.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback