de känns som de stod still, hela världen. Bara för en minut.

hej kära vänner.
kom precis hem ifrån världens finaste syster. Som träffar rätt punkter jämt. Ja dedär bra'a. Som man vill prata om och ska prata om. De är liksom bara hon jag kan vara riktigt ärlig med och prata med. Så tack gumman. Förresten stod 1 och en halv timme från tunadal, sågverket till alnöbron. Är inte de heeeelt galet. Men till slut så kom man fram och plogade sig upp till familjen elander. Mycket härlig kväll med god kladdkaka och massa prat. Sånt som vi är bäst på, syrran och jag.

Nu ska jag fixa mig och sedan krypa ner, imorgon är det en ny dag. Nya möjligheter och en nya massa äventyr. Få se hur de blir till helgen. Efter ett antal tårar och tjaffs, så önskar jag att jag kunde ta tåget till hjärtat, få vila där. För kommer ju inte ses sen på 3 hela veckor. Men blir väl svårt de med, folk blir griniga här i Sundsvall. Tråkigt nog. Menmen, livet you know.

Dags för sängen, puss då.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback