Som ni säkert redan har förstått så är mitt namn Maja, men även Cornelia Karlstedt. Den 7 Juli 1992 cirkus 14.30 föddes jag på Sundsvalls sjukhus. Jag växte upp i 16år sedan i ett radhus med min fina familj. Min mamma, min pappa och en storebror vid namn Victor. Jag kan säga att jag hade enligt mig världens bästa barndom, världens bästa föräldrar och tryggheten har alltid funnits i vår familj. I alla fall mina första 16år. För när jag gick sådär i 9an, när jag var 16år så bestämde sig mina föräldrar att gå skillda vägar. Ja min mamma skulle flytta ifrån vårat radhus där vi har byggt upp vår familj och där alla fina minnen skapas. Hon flyttade till ett ställe son heter Bergsåker, där även mina morföräldrar bor. Så en bättre kontakt med dom fick jag verkligen. Allt föll då, när det hände. De hände så snabbt alltihop och all den trygghet som fanns i familjen, den försvann. Idag bor min mamma i stan, ja de tar fem minuter till in gallerian ungefär, om man är så stressad som mig vill säga. Jag bor på heltid hos min mamma idag, och hälsa på min pappa lite då och då. Men jag mår bra så, visst min pappa har bestämt sig nu efter 2 och ett halft år att flytta ifrån vårat radhus, mitt barndomshem. För att komma närmare stan och sådär. Men mitt liv går ritkigt bra nu. Min mamma är inte bara min mamma, hon är även en grym vän till mig, jag kan verkligen prata om allt med henne. Ha sjukt kul med henne och må riktigr bra med henne. Victor min storebror bor nu i Stockholm, och jobbar där. Saknaden är stor men jag vet att jag alltid har honom. Pappa och jag har varit bästa vänner sen jag var liten, vår kontakt har blivit mycket sämre nu men vi jobbar oss upp hela tiden.

På tal om annat så går ja omvårdnadsprogrammet på västermalmsskola, sista året så om ett drygt halvår står jag på trappan och skriker bort rösten. För då tar jag studenten med min fina klass. Jag har världens bästa vänner också, och en pojkvän att drömma om. Som jag nu fått varit med i snart 5månader. Kan inte förstå de, vad tiden går snabbt. Mer om den kärleksberättelsen kommer senare. De lovar jag. Men jag är totaaaal kär.

På fritiden älskar jag att vara ensam, de är något unikt. Jag kan älska att bara ta det lugnt själv hemma eller med mamma. De är bland de bästa jag vet, annars festa, vänner och kärleken min, de är sånt som är jag. Jag älskar att vara med vänner, jag är med robin så ofta som jag kan och en syster som astrid är en räddning. Mitt liv är helt awsome helt enkelt. Jag har fått en helt ny syn på livet nu för tiden, de är helt otroligt underbart. Ta vara på erat.

Ha de bra / MK